Less!

Less på att vänta redan ...dag 10 efter operationen. Både på att bli bra i såren som är rätt ömma och värker ut i armens muskler. Bara att inse att den här armen blir nog aldrig vad den varit.
Väntan på resultatet på vad det är för typ av cancer är ingen lek det heller. Försöker låta bli att fundera för mycket men ibland är mina tankar som en flock vildhästar som bara spränger iväg......metastaser här eller där?? Usch fy....:(
Efter ett par riktigt låga dagar så känns det bättre igen och jag kan tänka mig att det är så här det kommer att vara. Mycket upp och ner i humöret. En kurator ringde och erbjöd mig samtal idag och jag ska nog ta det erbjudandet så kanske man får hjälp med att hantera dom där mörka dagarna.
Men då det redan står på mitt sjukintyg: ömhet,värk,nedstämd,oro....så då är allt som det ska då.

Tur som är så orkar man inte deppa hela tiden. Idag kom Daniel och Neo på besök. Jag och svärmor passar lillen .Danne vårstädar och fixar med bilen. Vi tar en långpromenad med vagn och hund. Neo kan man inte vara deppig när man umgås med han är ju bara så himla go och glad hela tiden :D  Nu kan han sitta och leka utan problem och far runt på golvet hit och dit. Några framåt kryp lyckades han också med idag. Ville lugga Texas lite :))

Neo på Texas jakt :)

Gubbarna kämpar på med innertaket och det blir så himla fiiint. Måste läka så jag kan börja måla. Har inte bestämt färg kombinationen riktigt...några bra förslag ?
Sadelkammaren ska ju bli som ett litet hus i huset. Men ska vi slå på brädfodring eller skivor och rolla som ytterväggen vit. Hmm trevliga bekymmer det men jag är lite velig.
Svärmor följer med och handlar och vi kokar ihop en Portergryta till arbetarna och tar ett glas rött till.
Lets dance får stå för kvällsunderhållningen och jag tycker det är lite kul att se faktiskt. Imorgon så kommer Neo och förgyller min dag <3 Promenad på dagordningen då.
Snön knorrar under skorna då vi tar kvällssvängen med Texas och intag av hästarna. Inte så förvånad då det faktiskt inte ens är April ännu. Ren hund gillas i alla fall.

1 vecka!

När man inte får göra mycket så går ju inte dagarna fort. En vecka idag sedan operationen och det känns skönt. Bara en vecka till så är jag i alla fall tillbaks i stallet och förhoppningsvis även till häst.
Lille Rossi har blivit riden i alla fall två pass av stallkompis Maria och jag bad Mats ta med han ner på banan åt mig så jag fick löslongera lite.
För att vara första gången så gick det riktigt bra tycker jag och vi hade rätt skoj med lagomt med bus i början. Provade att bryta hans väg då han kom i galopp och han gjorde rätt fräna rollbacks =D

Härligt att få springa av sig lite bus :)

Rossi väljer att vila med husse istället för att springa <3

Nästa gång ska jag försöka stänga av banan på mitten så blir det inte lika lätt att smita från jobbet ( mig ) :))

Tre av killarna i mitt liv kämpar på med att fixa innertak och isolera på kommande stall och sadelkammare. Guld värd dessa gossar <3

Så här blir hela innertaket då det är färdigt =)

Söner med sambos och barnbarn kom och fixade Tacokväll i lördags. Så gulligt av dom och mysigt när alla är här hemma.Fick go kladdkaka till efterrätt också. Tack för en trevlig kväll <3 <3

Livet går vidare....

....inget är mer sant.
Bara att åka med och hoppas på det bästa. Förutsättningarna har ändrats drastiskt men på något konstigt sätt så måste det ju gå.
För ganska exakt en månad sedan fick jag diagnosen bröstcancer.
Tar ett tag att förstå och komma upp på fötter igen.
I tisdags opererades knöldjäveln bort och några lymfor visade microspår så dom åkte med dom också.
Nu ska jag bara läka såren och se till att få komma ut i stallet igen...längtar som tokig då dagarna är väldigt långa och trista utan de vanliga rutinerna.
Såren i sig gör inte så ont och har nu börjat klia ganska bra emellanåt. Känseln i min högra arms bak och undersida är obefintlig men det är visst helt normalt. Gympar lite morgon och kväll så jag inte stelnar till.
Väntan på provsvar är onödigt lång då det råder brist på patologer och onokologer.
Tror väntan blir lättare då jag kan leva på som vanligt igen.
Hur länge måste jag vänta med att rida frågade jag min kirurg...rida?? DU ska inte vara i stallet på minst två veckor sa han strängt...Men mocka och fixa lite är väl inte så farligt?  Jag vet inte mycket om hästar sa han men den miljön är inte ren nog för dig.
Har som tur var en sambo som ställer upp och tar på sig morgon utsläpp och mockar Rossis box.
Vänliga stallkompisar har också ställt upp och hjälpt mig :) 
Ska se om Mats vill hjälpa mig att få ner Rossi på banan i eftermiddag och låta han busa ur sig lite energi. Han är i behov av en rejäl borstning också får se om sonen kan låna ut sina armar en stund <3
Igår gick dagen i hästens tecken i alla fall då jag tog bilen körde själv upp till Sylwia och Lasse som hade fint besök av en Grand Prixryttare och B-tränare med rötter i Sundsvall. Verksam i Wellington Florida som tränare.

Peter Nordlander på Flolan.

Tyckte det jag såg och hörde var positivt och funderar starkt på att delta nästa gång han kommer.
Kommer åter i slutet på april och har som mål att vara igång då igen Rossi och jag.
Ha det gott i vårsolen vänner och glöm inte att "fånga dagen" <3